26 dagar kvar

Nu är det 26 dagar kvar på löputmaningen – spring minst 20 minuter om dagen i 100 dagar. Det har gått bra hittills. Det är bara när jag berättar om utmaningen som den känns konstig. Med planering är det inga problem att springa varje dag. Häromdagen blev jag hastigt och lustigt bjuden på teater och det höll på att äventyra utmaningen men det funkade bra att springa efter teatern. En riktig utmaning blir det i veckan som kommer som kommer att tillbringas i Funäsdalen med skidåkning. But I can do it.

winterrun löpning snöängel

Läskigt med jämställdhet

Vad är det som är så läskigt när man börjar prata om att se över jämställdheten i en organisation? Varför börjar många skruva på sig och säga ‘vi är ju jämställda, vi behöver inte mäta eller göra mer än vi gör’? Andra verkar tro att tanken helt plötsligt är att någon som inte har den kompetens som efterfrågas ändå ska få uppdraget eller arbetsuppgiften. Är det rädslan över att man inte är så öppen och vidsynt som man önskar/tror? Eller är det helt enkelt för jobbigt att ta tag i denna fråga? Eller så är det helt enkelt ett hot och en rädsla att avslöjas som medioker.

Gammal, långsamt men ökar

När jag idag kollade på personallistan och insåg att vissa är närmare min dotter än mig själv insåg jag, som då och då, att jag inte är 27 längre. Skönt. Läskigt.

Det sägs att ett sätt att få bättre självförtroende är att prata långsammare. Med tanke på att många anser att jag pratar fort antar jag att det är dags att slå av på takten.

Vad gäller att driva viktiga frågor så ska takten snarare öka. Try to stop me.

Tjong