Klokare av att lyssna

Hur ska vi lösa detta? Det är en svår situtation. En kollega i ledningsgruppen har en idé. Jag tror inte det är den bästa idén. Jag tar mig tid att ta upp problemet med en medarbetare. När vi har resonerat ett tag faller allt på plats.

– Det är viktigt att lyssna på medarbetaren för att lära sig. Medarbetarna har ofta fördjupande kunskaper som chefen kanske inte har, och de jobbar ofta närmare verksamheten och har därför erfarenheter som chefen kan lära sig av. Chefen är den som fattar besluten men om jag som chef inte lyssnar på medarbetarna ordentligt kanske jag fattar felaktiga beslut. Tidigare var det den som satt i toppen som visste mest om saker och ting. Idag finns kunskapen hos medarbetaren, som jobbar ute i verksamheten.

Pär Eriksson, författare till Tio tankar om ledarskap

Jag tror inte att det tidigare var den som satt i toppen som visste mest utan jag tror snarare att det är så idag att chefen har insett att hen inte vet bäst. I alla fall på vissa arbetsplatser. Jag blir så mycket klockare när jag tar mig tid att lyssna. Lyssna på medarbetare. Lyssna på andra. Lyssna på barn. Och även lyssna på poddar och andra program. Och böcker.

Sitta och glo

Vi borde sitta mer och glo, säger Staffan Westerberg när har samtalar med Kristoffer Triumf i Värvet. Att bara sitta på en stol i trädgården och titta rakt fram.

Vi borde göra ingenting ibland. Bara vara i en halvtimme. Varje dag. Kollegan har varit på föreläsning om mat, stress och träning där det togs upp att vi är många som är obra på att göra ingenting.

Om du skulle ta en titt på min kalender skulle du få se ett antal gråa block, och de har inte hamnat där av misstag. De är gjorda med väldigt mycket eftertanke.
Jeff Weiner, vd för Linkedin, som avsätter tid varje dag för att tänka

När jag skriver detta inser jag att jag upprepar mig. Tycker jag har skrivit samma eller liknande saker tidigare. Dags att jag tar till mig. Kanske.

Too many tabs

gapingvoid.com

Avsätt tid för varje samtal

Avsätt tillräckligt med tid för varje samtal istället för att rusa vidare till nästa möte innan det förra är slut.
Carl-Henric Svanberg

Att ha tid att prata med sina medarbetare, speciellt när ansvar och befogenheter delegeras i en organisation, borde inte vara så konstigt men det är det. Dels finns inte tid för paus/reflektion efter ett möte men inte heller finns en tydlig agenda för alla möten. När alla vet vad som är tanken med ett möte, prata-av-sig-möte, fatta-beslut-möte, krismöte, blir det enklare att ha tillräckligt med tid för just det mötet.

Höll undan för flåset

Igår var det dags för Långa Tumba Tullinge. För mig var det tredje året i rad som jag skulle springa. Det är ett kul 20 kilometerslopp i terräng/stigar. Ingen trängsel. På vägen dit funderade jag på mitt löpsteg. Jag sa högt för mig själv att jag skulle satsa på att komma topp tre. Funderade lite på om jag skulle basunera ut det målet men höll det för mig själv. När jag värmde upp kände jag lite av vänstra vaden som ju fick sig en törn för två veckor sedan. Jag får springa på och känna efter tänkte jag.

I början av loppet hade jag en tjej före mig, som snart försvann, och en tjej som jag kunde höra andas bakom mig. Jag intalade mig själv att jag inte skulle kolla bakåt utan springa mitt eget lopp. Jag hade en klocka på min arm denna gång men Alexanders klocka var knappast till någon hjälp. Då huvudet var fullt av löpstegstankar funderade jag på mina medlöpares löpsteg. Hann inte göra några ingående analyser men både här och var fanns saker att förbättra. Till slut kunde jag inte hålla mig utan kollade bakåt. Flåsandet i nacken hade försvunnit men jag såg henne inte allt för långt bakom. Jaha, tänkte jag, hinner hon ikapp så gör hon. Vid 10 km blev jag omsprungen av en kille som jag tyckte höll bra tempo och jag tänkte att jag hänger på honom istället att för det jag normalt gör, släpper iväg den som springer om. Han låg några meter före fram till 15 km. Jag kollade bakåt igen och insåg att min närmsta konkurrent nu låg utom synhåll. Det var bara att springa på de sista kilometrarna med fokuset att behålla andra placeringen.

Jag kom fler minuter efter sergrarinnan i mål men en förbättrad tid i detta lopp och en andra placering är jag mycket nöjd med. Extra nöjd är jag för att jag höll undan och inte gav upp.

klocka

 

pokal och presentkort

Analysera mer än löpningen

…det gör att du får en sittande stil när du springer…

Idag damp löpanalysen från löphelgen ner. Plötsligt inser jag varför jag ser ut som jag gör på de bilder jag ser av mig när jag springer. Jag ser inte alls så lätt ut som jag kan känna mig utan ser ganska plågad ut. Klart som korvspad att det är plågsamt att springa sittande 🙂 Det finns en del att förbättra. Bara att dra igång.

Tidigare idag diskuterade jag med mina medarbetare varför det som jag anser ska göras blir gjort. Är det jag som kommunicerar otydligt? Efter löpanalysen ser jag att analyser av hur jag kommunicerar vore intressant. Hur tydlig är jag? Hur öppen är jag? Jag gjorde ett Myers-Briggs test en gång för några år sedan men jag minns inte mitt resultat förutom att kombinationen jag fick var udda. Antar att det betyder något… Att få höra hur jag är/uppfattas utifrån är så klart skrämmande men också nyttigt om jag vill ta några steg framåt. Det gäller både löpningen och arbetslivet med ledarskap och kommunikation.

[Sponsrad video] Prata lite och få som du vill

Smicker och beröm sägs vara bra för att få det du vill. Kan det göra att du får högre lön eller andra förmåner på jobbet månne? Att berömma och bekräfta din chef är inte fel. Även en chef behöver höra när hen gjort något bra och gärna från sina medarbetare. Alla vill bli sedda, även en chef, men utan tydliga argument och exempel kommer du inte så långt som du önskar i förhandlingen. Här är några tips när du ska förhandla.

  • Lägg första budet
    Den som lägger det första budet har större möjlighet att komma nära sitt mål. Du lägger dig på den nivå, eller tar i för att ha förhandlingsutrymme, där du vill hamna.
  • Lyssna
    Forskning visar att den som pratar minst i en förhandling oftast kommer vinnande ut ur förhandlingen. Vänta på att du får ett motbud när du har lagt det första budet. En bra förhandlare lyssnar mer än hen pratar. Nyttja att alla vill prata om sig själva och skapa en trevlig stämning genom att låta den du förhandlar med prata.
  • Ha flera alternativ
    Om du har flera alternativ känner du dig lugnare i förhandlingen. Det är den som har bäst och flest alternativ som har mest makt i en förhandling. För dig som anställd kan alternativen både vara olika saker som du vill uppnå med förhandlingen (exempelvis högre lön eller olika förmåner) eller att du har funderat på vilka alternativ du har om förhandlingen inte leder dit du tänkt. Kan du tänka dig att byta jobb till och med?

För mig är även ärlighet viktigt vilket säkert kan få dig att fundera en gång eller två innan du ger din chef beröm…

Kolla in filmen nedan där det diskuteras bland annat om smicker och fjäsk är bra vid förhandlingar.

Sponsrat inlägg  i samarbete med Lufthansa som vill utmana dig att förhandla för att vinna en resa för två.

Tar vi jobbet på för stort allvar?

Det är inte liv och död
det är bara bröd.
Karin Bodin vd på Polarbröd

Tar vi jobbet på för stort allvar? På väg till jobbet idag lyssnade jag på Eva Ekedahl som samtalade med Anna Serner i Karriärpodden. Anna berättade att hon när hon var ung och var ute och reste slogs av att vad hon jobbade med då inte var viktigt utan vem hon var och (samt hur magen mådde). Att vara Anna och inte jobb-Anna har hon fortsatt att vara i sina olika chefsroller. Är det så att vi lägger för stor vikt på att få vår identitet via det vi jobbar med? När Anna började som vd på Filminstitutet träffade hon ett halvtimmes samtal med var och en. Samtalet gick ut på att Anna ville lära känna mäniskan hon pratade med och inte hur hen hade det på jobbet eller vad hen tyckte Anna skulle ta tag i på sin nya post. En av de Anna pratade med hade jobbat på Filminstitutet i 40 år men hade aldrig tidigare pratat med högsta chefen.

I min första chefsroll valde jag medvetet att inte vara så öppen om mig själv till min medarbetare. Det kändes då som en trygghet att ha en gräns. Jag engagerade mig gärna i mina medarbetare men ville ha distans. Idag känns så som jag tänkte då helt fel. Jag är ju jag. Helen.

Att tänka som Karin på Polarbröd, att det bara är bröd och inte liv och död, anser jag vore bra för oss alla (som inte har jobb som handlar om liv och död). Det skulle ge oss en självdistans som skulle hjälpa oss att kunna stanna upp och tänka till och inte rusa iväg och bara göra.

Rörligare höft och våga variera

Helgen har gått i löpningens tecken. Jag och min bror gav varandra en löphelg på Gällöfsta med Runday i 40-års present. Det har varit en rolig och nyttig helg. En helg full med lärdomar och insikter. Jag har lärt det är viktigare än en tror att vara stark och rörlig i höften. Att löpning handlar mycket om koordination. Med ett längre löpsteg är du inte snabbare. Löpskolningsövningar ska göras även åt sidan och bakåt för att förbättra koordinationen. Barn har bra löpsteg.

Jag har också fått min tes om hur bra kampsportsträning är för barn (och vuxna) stärkt då Lisa berättade att hon som barn tränade karate och att det gjorde att hon förbättrade sina resultat på löpbanan. På kampsportsträningar är det mycket kull, reaktionsövningar och styrka för hela kroppen och det ger effekt i andra sporter men även genom större möjligheter att hålla ihop kroppen hela livet.

Det jag tar med mig (förutom ett gäng trattkantareller, kantareller och brandgula trumpetsvampar som vi hittade under en runda i skogen) från helgen är

  • Lägg in löpskolningsövningar i samband med (alla) löppass så det blir en vana.
  • Våga springa långsamma pass. Dra ner kilometertempot med minst en minut.
  • Spring en del av ett pass med rätt löpsteg.
  • Låt lätta distanspass ibland innehålla en snabb del.
  • Se till och ta ut dig (vilket jag iofs ofta får göra på Rundays måndagspass).
  • Styrka och rörlighet är a och o!
  • Höftlyft kan enkelt göras på jobbet vid ståskrivbordet.
löpweekend

runday.se

Morgonbiscuits

Nybakat bröd på morgonen är lyx. Vill du inte kavla på kvällen och jäsa croissanter i kylen under natten finns andra möjligheter att få ett gott bröd på frukostbordet. Biscuits är liknande scones och perfekta att slänga ihop snabbt. Vill du spaca till dem lite extra så ta citronfilmjölk istället för vanlig filmjölk 🙂

Biscuits
6-8 stycken

1 dl vetemjöl
1 krm bikarbonat
1 msk bakpulver
1 tsk salt
100 g kallt smör
2 1/2 dl filmjölk eller naturell yoghurt

Sätt ugnen på 225 grader.
Blanda de torra ingrediserna i en skål.
Skär det kalla smöret i tärningar och blanda med mjölet tills du har en smuldeg. Om du har så använd en matberedare eftersom risken att smöret smälter (vilket det gör när du använder fingrarna) är mindre.
Tillsätt filen och rör snabbt ihop till en deg.
Lägg upp den kladdiga degen på ett mjölat bakbord.
Vik degen på mitten och platta ut med händerna/fingrarna. Upprepa proceduren några gånger.
Sista gången ser du till att degen är 3-4 centimeter tjock.
Använd ett glas för att ‘skära ut’ biscuits.
Baka mitt i ugnen i 10-12 minuter tills biscuitsen är gyllenbruna.
Servera direkt!

biscuits