Obegriplighet ger eftertanke som gör dig till bättre chef

Som chef har du säkert gått en eller flera ledarskapsutbildningar. Du läser in dig i olika ledarskapsteorier och tittar på olika recept för bra ledarskap. Hen är framgångsrik – det ska jag kopiera. Men en ledarskapsutbildning som inte ger dig svaren utan som sätter igång reflektion och eftertanke ger mer positiv effekt på ledarskap än utbildningar som ger dig recept på hur du ska utföra ditt ledarskap enligt Julia Romanowska. Julia har i sin avhandling jämfört mer traditionella ledarskapsutbildningar med Schibbolet. Schibbolet bygger på en konstnärlig föreställning där textfragment läses upp för deltagarna. Textfragmenten har existensiella teman som ondska, destruktivitet, mänskilga storheter och mod. Även musik spelas upp. Julia säger att upplägget inte är begripligt utan att det snarare skapar en desorientering hos publiken. Det går helt enkelt inte att värja sig mot eftersom det inte är logiskt. Medarbetare hos chefer som gått Schibboletutbildningen ansåg att deras chefer efter utbildningen var mer ansvarstagande. Cheferna ansåg dock att de blivit sämre vilket enligt Julia har sin förklaring i att de blivit ödmjukare och funderade mer över sitt beteende. Hos de som gått en traditionell ledarskapsutbildning var resultatet tvärtom, medarbetarna tyckte cheferna var mindre ansvarstagande medan cheferna tyckte de blivit bättre.
Spännande resultat tycker jag.

 

 

Min idol – Paulina

Ibland får en frågan vem som är ens idol. Jag brukar ha svårt att svara på det. Vem ser jag upp till? Vem vill jag träffa? Klart det vore kul att träffa Madonna eller någon annan på kändishimlen men så tänker jag nej. För egentligen vill jag inte träffa Madonna eftersom det skimmer som finns runt henne då kanske försvinner. Hon kanske är otrevlig. Arrogant. Eller helt enkelt inte sprider de sköna vibbar som en önskar. När jag tänker efter så är mina riktiga idoler mig närmare än de som gjort stora uppfinningar som tar världen framåt. Mina idoler är helt enkelt sånna som jag kan relatera till.

Paulina är min idol. Hon ryter till och jobbar för en mer jämställd techbransch genom påverkan och konkreta projekt såsom Tekla. Hon drag igång insamling för att hennes bror ska få ett drömbröllop. Hon säger ifrån när hon ser människor behandla andra illa i vardagen. Så klart går hennes liv ibland i dur och ibland i moll. Och nu är hon också expert i regeringens digitaliseringskommission. Like a baws!

PS
Och som grädde på moset blev jag idag själv kallad idol…

löparidol

Jag vet inte

Har du haft en chef som vågar säga jag vet inte? Är du en chef som vågar säga så? Ibland när en inte vet kan svaret bli ett uppgivet jag vet inte men det är snarare ett nyfiket jag vet inte som ska vara svaret.  Klara Adolphson lyfter i sin bok Chef kan du vara själv fram hur förändringskompetenta chefer bör agera och just att våga säga att hen inte vet är något som hon lyfter.

Jag vet inte. Vi testar. Vad tror ni?

Att säga att hen inte vet är läskigt för de flesta chefer. Det är en känsla av att blotta sig. Men med handen på hjärtat så har väl inte du fått chefsrollen för att du kan allt utan för att du kan får organisationen att gå framåt och åstadkomma saker.

Klara påpekar att även hon övar på att våga säga att hon inte vet. Lisa Lindström och Josef Fares är duktiga på att svara att de inte vet på frågan hur de ska göra när de helt enkelt inte vet det. Det är ett sätt att få igång gruppen att ta fram en lösning och det skapar lärprocesser samt feedbackloopar, vilket ger en lärande organisation. När Klara sagt att hon inte vet så händer det mycket med gruppen, ett undersökande klimat skapas. Även tillit. Tillit till att det löser sig. Tillit till varandra. Tillit till kunderna. Tillit till att en kan. Tillit, och öppenhet, är nyckelfaktorer för att skapa innovation.

Kommunikation ger proffsighet

Om du berättar att ni inte hinner några veckor innan deadline kan vi lösa det men kommer du dagen innan då blir jag arg.
Sagt av kund tilll kollega

Proffsighet i yrkeslivet handlar om kommunikation. Att meddela vad som händer. Att meddela vad som inte händer. Att fråga när en inte förstår. Att se till att andra förstår. Proffsighet i yrkeslivet handlar också om att lägga lagom med tid. Blir funktionen jag gör 10 gånger bättre om jag lägger 20 timmar på den än 2? Troligen inte. Så idag hoppas jag att du liksom Paulina inser att proffsighet inte handlar om att hinna med allt.

proffsighet

Glass i stora lass

Vi hade en glassmaskin som dottern fick när hon sålde jultidningar för ett antal år sedan. En liten, liten glassmaskin vars skål en var tvungen att frysa i god tid innan glasmakandet skulle dra igång. Den användes inte så flitigt och förra året när jag skulle använda den så visade det sig att alla delar inte fanns. En glassmaskin med kompressor, för kunna göra glass precis när andan faller på, har stått på önskelistan senaste året. Och på min 41-årsdag i tisdags var det just en sån som fanns i paketet. Härligt. På mindre än en timme i maskinen har en glass!!

glassmaskin

Flera varianter har testats i helgen. Gelato med grädde och mjölk, kesellavariant och yoghurtvariant. Nedan är grundreceptet på gelato som är perfekt grund till choklad- eller vaniljglass. Eller annan smakvariant. Här ska det exprimenteras.

Glass
3 dl grädde
3 dl mjölk
5-6 äggulor
1-1,5 dl strösocker
en halv vaniljstång

Värm grädden och mjölken tillsammans med skrapet från vaniljstången i en kastrull.
Vispa samtidigt äggulor och socker till vitt fluff.
Häll i äggsmeten i gräddmjölken och rör tills krämen tjocknar.
Låt smeten svalna. Kör i glassmaskinen.

Vill du göra chokladglass hackar du 150 gram valfri choklad och smälter i gräddmjölken innan du häller i äggsmeten.
Frukt och bär mixar du och blandar ner i glassmeten.

Gelato

Hur ser kompetens ut? Vad är kompetens?

Det är lätt att tro att kompetens inom ett visst område ska se ut på ett visst sätt. Vi har ofta en bild av hur en ska vara för att uppfattas som kompetent.

Vad är det jag kan? Vad kan jag bidra med? Vad är kompetens? Klara Adolphson berättar i Karriärpodden om att hon vid tillfällen fastnar i att hon inte ser ut som ‘hon ska’ samt att hon inte har gått en traditionell utbildning. Men det är när hon kommer in på Vinnova, utan att ha disputerat, med sina erfarenheter, sin kompetens och sig själv och möter andra med helt andra erfarenheter och kompetenser som det händer.

Kompetens sitter alltså varken i hudfärg, ursprung eller kön. Men när bara en typ av personer ständigt väljs till vissa sammanhang skapas en bild av vem man behöver vara för att uppfattas som kompetent.
Seher Yilmaz på SVT Opinion

Idrott för alla

I höstas lyssnade jag tillsammans med ledare i Sollentuna FK när Sofia B Karlsson och Camilo Laserna berättade om Fotboll för alla. Som förälder till idrotttande barn samt som på olika sätt engagerad i de föreningar de idrottat i är det arbete som Sofia och Camilo gör magiskt. Och viktigt. Sofia berättade om att hon via Karolinska institutet undersökt varför så få killar sökte sig till utbildningar hos KI som exempelvis sjuksköterska. Hon jobbade med en grupp unga fotbollskillar. Det visade sig att alla hade föreställningar hur de skulle vara som killar som de sammanfattade i Olof Mellberg-mannen. Det var de förväntningarna de levde upp till i omklädningsrummet, på planen och när de sökte till olika utbildningar. När de sedan gick igenom vem Olof Mellberg-mannen var ville ingen av killarna vara sån. Att titta på de filmer som Fotboll för alla tagit fram ger oss alla som föräldrar och individer tankeställare. Vad är det jag säger egentligen när jag står vid sidan av planen och hejar på? Är det verkligen hejar jag gör? Varför blåser domaren vid minsta kroppskontakt när min dotter spelar fotboll medan hen inte blåser alls när min son spelar?

Sofias och Camilos jobb är viktigt och trots att Sofia efter hot nu inte längre är aktiv i AIK önskar jag med hela mitt hjärta att resten av föreningssverige tar stafettpinnen vidare. Jag anser att föreningslivet har ett inkluderande och fostrande ansvar och bör jobba med de frågor som Fotboll för alla tar upp.

Fotboll för alla

Jag är människa därför är jag feminist

Jag har en dotter så det är klart jag är feminist, sa Michael Nyqvist i Värvet. Han exemplifierade med att när hans dotter kom och ville berätta något som liten, och alltså avbröt ett vuxensamtal, fick hon kommentaren ‘men åh vad söt du är’ medan hans son blev lyssnad på och intagen i samtalet. Jag har en son så det är klart jag är feminist borde varit ett lika självklart svar. Eller helt enkelt ‘jag är förälder så det är klart jag är feminist’. Eller ‘jag är människa därför är jag feminist’. Så klart.

Jag tänker på Christine Lagarde som beskriver sin mamma som en kvinna som inte fick möjlighet att visa fullt ut vad hon hade för kapacitet. Jag tänker på min pappa vars synnedsättning satte gränser för honom och omgivningens förväntningar på hans karriärsval. Jag tänker på förväntningar som gör att kvinnor och män fokuserar på olika områden inom forskning. Jag tänker på flickorna som klär sig som pojkar för att få vara fria. Förväntningar och föreställningar som begränsar individer.

Ingen hotar mig när jag är pojke

70 är en hastighetsbegränsning

70 är en hastighetsbegränsning.

Jag träffade nyligen andra som liksom jag är mentor via Almi. Frågeställningarna som togs upp gällde huruvida vi som mentorer behöver veta mer än det vi får hör från adepten om hens verksamhet. Givetvis kom även frågor upp om en som äldre (många i rummet var runt 60 år) måste hänga med i olika sociala medier och teknikutvecklingen. En av deltagarna sa då ‘jag är över 70 och 70 är en hastighetsbegränsning’. Hon påpekade vikten av att hänga med för att kunna samtala med sina barn och barnbarn samt vara en del av samhället. I stort vara all överens om det är viktigt att förstå vad som händer och hur allt förändras och hur det påverkar det som är mer nära. Att sedan börja twittra är en helt annan sak. Flera av de som var i rummet har med all säkerhet varit med om att branscher de jobbat i har vänts upp och ner och kan dra nytta av den erfarenheten både i sitt mentorskap och i livet i övrigt. Sen att ha inställningen att 70 bara är en hastighetsbegränsning gilllar jag.

Lyssna på Börje och titta på EDGE

Häromdagen kom Allbrightrapporten som tittar på börsbolagens ledningsgrupper ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är i stort en dyster läsning. Färre bolag med kvinnliga vdar. Och samma dag skrev Breakit om frånvaron av jämställdhet bland svenska techbolag. Det borde räcka för alla vdar samt styrelser att lyssna på Börje Ekholm, vd på Investor:

Jag har rekryterat helt och fullt utifrån rätt kompetens och rätt dynamik i gruppen. Då blir det så här.

Hur svårt kan det vara liksom?!

Jämflosk

I Allbrightrapporten lyfts EDGE-certifieringen som tre börsbolag bestämt sig för att bli certifierade enligt. EDGE är en sorts Svanen-märkning fast för jämställdhet,
för bolag som är intresserade av att utveckla och behålla all talang i bolaget, oavsett kön.

För att erhålla certifieringen utför företagen en nulägesanalys med hjälp av kvantitativ och kvalitativ data inom fem olika områden:

1. Lika lön för lika arbete
2. Rekrytering och befordran
3. Ledarskapsutbildning och mentorskapsprogram
4. Flexibelt arbete
5. Företagskultur

Efter att bolaget analyserats upprättas en åtgärdsplan. Certifieringen kommer i tre olika nivåer och för att klara nivå ett måste företagen förbinda sig att göra analysen och genomföra åtgärdsplanen. Om bolaget inte når nästa nivå inom sex år, mister bolaget certifieringen. Det går alltså inte att köpa en EDGE-certifiering och säga “titta på oss vi är
jämställda”, det krävs aktivt arbete. EDGE är kvittot på att företagen lägger rätt resurser på rätt saker. EDGE har potentialen att stärka företagets profil gentemot kunder, investerare och medarbetare.

Lyssna på Börje och titta på EDGE.