Känslor som bubblar över

Känslor och relationer hänger ihop. I alla relationer finns känslor. Härliga. Eller mindre härliga. Känslor för samman. Känslor kan hålla isär. Vi visar våra känslor på olika sätt vilket så klart kan leda till feltolkningar och andra känslor. Ibland svämmar känslorna över. Det går liksom inte att få stopp på glädjen, ilskan, sorgen eller vilken känsla det nu är. Om det är glädje är det säkert sällan ett problem i en relation men om känslan är ilska eller ledsamhet så tycker nog omgivningen att det är mer jobbigt. Det kan vara svårt att sätta ord på känslan. Att kanalisera den. Se vad den beror på. För andra runt omkring är det ofta svårt att acceptera att det inte går att sätta ord på varför den översvämmande känslan har uppstått. Men om jag hamnar där, i en känsla som svämmar över men jag inte kan sätta ord på, så vill jag ofta bara få vara i känslan. Tills den går över. Eller, om möjligt, tills jag bestämt att känslan ska gå över som Farah Abadi som i samtal med Emmy Rasper i Psyket berättade att hon brukar bestämma hur länge hon får vara exempelvis arg. Att bestämma hur länge en ska vara arg, sur eller något annat tror jag vissa gånger skulle underlätta och även låta jobbiga känslor få plats i relation med andra människor. Vi behöver låta varandra få vara i sina känslor ibland. Så klart är det jobbigt när det inte finns möjlighet att trösta, att få någon glad eller att tro att känsloyttringen beror på något som en själv gjort men ibland är det bara läge att låta känslan ha sin tid.

Kolla in känslouppropets Facebooksida för fler känsliga betraktelser.

 

Ord som sätter sig i kroppen

Texter som slår an fastnar i huvudet och rullar på repeat. De får igång mina tankar. De kan få mig att se sånt jag tidigare inte sett. Texter som slår an ger mig bilder i huvudet som jag bär med mig. Sånna texter skriver Katja Janford. Sånna texter skriver Anna Eriksson-Skarin. Deras ord berättar en historia. En historia som sätter sig fast i huvudet. Och i kroppen.

hushållsost
Text av Katja Janford
Text av Katja Janford
Text av Katja Janford

Här hittar du Annas känslolåtar på Spotify.

 

Lite mer mindfull

Mindfullness tycker jag delvis låter löjligt. Säkert för att delar av det inte stämmer med mig. Att göra så lite som möjligt på fritiden till exempel. Visst kan jag göra ingenting men det är i vissa sammanhang men i många fall upplever jag mer mindfullness och närvaro när jag exempelvis springer, syr eller plockar bär i skogen. När mindfullness beskrivs som att vara medveten om vad som händer runt omkring dig och inom dig – reflektera utan att döma – känner jag igen mig i. I många fall är det dock lätt att titta bakåt eller framåt istället för att vara här och nu.

Några mindfullnesstips, förutom att stanna och andas när det behövs, som jag gärna tar till mig är att släppa illusionen om hur en ska leva. Att göra valen själv samt att inte låta de materiella begären styra. För det är ju så att när jag tänker på det som är viktigt för mig är det inget materiellt utan relationerna till mina nära och kära. Ett annat tips är att skapa en positiv kollektiv energi. Min stress och irritation påverkar så klart andra i min omgivning. Det blir ringar på vattnet. Är jag lugn och närvarande skapar det ett bättre socialt klimat både hemma och på jobbet. Lite mer mindfull.

När lugnet infinner sig är det som om rädd och arg försvinner

När lugnet infinner sig är det som om rädd och arg försvinner. Rädd och arg får ingen plats att verka. Lugnet har tagit över. Efter en tid av starka känslor av rädsla, inför det som är nytt, inför att öppna upp och titta inåt och rädsla och arg som tillsammans blivit ett högt och gällt NEJ lägger sig lugnet som en bomullsmatta som rädd och arg inte kan ta sig igenom. När lugnet lägger sig får även andra intryck möjlighet att vr. Jag antar att lugnet gör folk i närheten tryggare och mer bekväma. Det är som om de ser andra sidor. Eller är det jag som ser andra sidor.

Förlåt sätter punkt för det arga

Arg är en känsla som vi har haft många möten med i min familj. Vi har jobbat en hel del med hur arg ska hanteras när arg dyker upp. Ofta dyker arg upp med buller och bång och tar över allt utrymme att vara och andas. Både barn och vuxna vill då säga fula ord och göra dumma, dumma grejor. Det känns liksom skönt att säga något fult eller elakt när en är arg. I alla fall precis just då. Efter en stund är det inte lika roligt att tänka på det där som en sa eller gjorde. Att få bli arg när något är orättvist när jag upplever att jag har behandlats illa eller utan att jag kan sätta ord på varför jag är arg är en självklarhet men även att jag har sätt för att de fula orden och dumma grejorna ska ta över. Det kan vara att få möjlighet att få gå undan och låta det arga rinna av. Ibland när en blir arg vill de runt omkring få en att sluta vara arg direkt genom att exempelvis säga ‘det där är inget att vara arg för’ – men vad vet de om det. Även när det arga har runnit av kan en behöva berätta varför en blev så där arg, vad det var som kändes så fel. Jag har märkt hos mig själv och hos mina barn att det arga försvinner när vi tränar. Energin som sätts igång när jag springer, boxas eller vad jag nu tränar får det arga att försvinna. Allra bäst försvinner det arga när en säger förlåt. För mig tar inte förlåt bort det arga, det arga hade all rätt att dyka upp, men det sätter punkt för det arga just denna gång.

Denna text är en del i #känslouppropet, ett upprop för barns rätt till alla sina känslor.
Lyssna gärna på Arg på Spotify!

Oavsett vad du känner är det din känsla

Glad. Ledsen. Sur. Arg. Rädd. Lugn. Oavsett vad du känner är det din känsla. Den känsla du känner är inte fel, det är ju din känsla. När känslor och de uttryck som känslorna tar är jobbiga är det lätt att vi runt omkring säger ‘så där arg kan du inte bli’, ‘det där är väl inget att bli ledsen för’. Glad är en känsla som uppfattas som mindre jobbig så det får en dock vara jämt. Glädje smittar. Kommer du sent till ett möte ska du le när du ber om ursäkt för att du är sen för ingen kan vara arg på någon som är glad läste jag häromdagen.

Att känslorna bubblar upp inom dig är inget konstigt. Men att hitta sätt att hantera den ilska, ledsamhet eller surhet som uppstår kan vara svårt. Svårt för en själv och för omgivningen. Det får en träna på. Att tränga bort känslan av ilska som bubblar upp känns ibland enklast för stunden. Men i längden blir det något som skaver. Något som dyker upp i ett annat sammanhang. Ibland går det inte att sätta ord på känslan eller varför den finns. Men den finns. För att lära sig att ta hand om sina känslor behöver en tillåtas känna och visa vad en känner. Liten som stor.

Denna text är en del i #känslouppropet, ett upprop för barns rätt till alla sina känslor.