Funderingar om aktiva klädval

Vi funderar nog alla dagligen på kläder. Vad ska jag ta på mig idag? Ibland funderar vi på om de kläder vi väljer passar för den vi vill uppfattas som idag. Vad vill jag förmedla? Vad vill jag att de jag möter ska uppfatta? När en tidigare kollega kom i kostym till jobbet en dag höjde vi alla på ögonbrynen. Det visade sig att han skulle till banken.

Åt mina barn gör jag, då och då, aktiva val färgmässigt för för deras kläder, för att protestera mot att kläderna är väl uppdelade efter pojkar och flickor. Fler och fler upprörs över att kläder till flickor och pojkar i samma storlek inte är lika stora. Medan pojkarnas verkar uppmana till lek och rörelse verkar flickorna uppmana till att vara lugn och mindre rörelse. Dock har jag om min man helt olika garderob, vilket jag tror gäller för de flesta. Jag blev glad när min mamma ‘köpte fel’ och kom med byxor som hade etiketten ‘For girls’ och gav till en av mina söner när de var små.

Under modeveckan i Stockholm i januari hade flera av de nya talangerna kollektioner för unisex eller no gender. Plaggen var byxor, tröjor, klänningar – alla varianter alltså. En av designerna sa till mig att ‘man eller kvinna är inte så viktigt’. Han tillade dock att vårkollektionen är mer feminin 🙂 än den höstkollektion som han nu visade upp. En annan av dem sa att det jobbat mycket med måtten och storlekarna för att hitta storlekar som funkar. Kläderna ska ju sitta skönt, bra och snyggt på bäraren.

Några som har tagit steget längre är Diane Torr och Maja Gunn. Diane gör workshopen Man for a day där hon låter deltagarna var en man för en dag. Vad gör det med dig? Förändrar det hur du bemöts? Maja undersöker i sin doktorsavhandling kläders performativa och politiska funktion där hon i ett projekt tittar på en man som är rädd för att klä sig i det han uppfattar som feminint.

Ju mer jag funderar tycker jag att mina möjligheter att klä mig som jag vill är bra mycket större än det är för män.

 

 

Fashion av överblivet och oanvänt

Lyckan var stor när jag insåg att Fashion sänds i en omgång nu igen i början på året. Hur tråkigt kan det bli? var kommentaren från min medtittare när jag nöjt i fulla drag.

När jag går runt i affärer har jag ofta storslagna planer och ska sy både de ena och andra som jag ser. Planen just nu är att ta vara på tyger som finns hemma genom att sy kläder av tyger som blivit över. Att göra kombinationer av tyger som jag inte tänkt ska bli något känns riktigt bra. Jag ska också sy kläder av kläder jag sytt som inte blivit några favoriter. Det finns ingen anledning att de hänger där i garderoben även om jag lagt ner en massa tid på att sy dem.

Norah linne

Norah linne med infodringarna utanpå

Inspiration nu hämtar jag från Frida Ahlvarsson och hennes olika toppar och blusar i siden.

Jessika Gylesjö och Anna Eriksson Skarin i scenklänningar sydda av mig.

Matsmart, klädsmart och klimatsmart

Jag läser om en hemkunskapslärare som kontaktat en lokal mathandlare för att ta hand om frukt och grönt som annars skulle slängts. Varje vecka får skolan där läraren jobbar frukt och grönt som inte längre kan säljas men som, så klart, fortfarande går att laga mat av. Ett matsmart initiativ! Dels minskar det svinnet och soporna för mathandlaren och dels
får eleverna lära sig ett sundare förhållande till mat. Mat som några tror måste slängas går det att göra smoothie och annat av. Hoppas fler hemkunskapslärare tar efter.

Jag ser även att folkbildning för oss som redan gått ut skolan är på sin plats för att vi ska bli bättre på att ta vara på mat och inte slänga så mycket mat. En variant på Här har du ditt kylskåp kanske.

Samma återvinningstänk bör ingå i textil- och trä/-metallslöjden. Att lära elever hur de kan göra nya kläder eller sittpuffar av kläder som de inte längre vill använda. Ett besök på Remake‘s nyöppnade infoshop idag får mig att fyllas av inspiration av hur skjortor, t-shirts och annat som ingen hemma längre vill ha kan användas. Den inspirationen önskar jag också att alla elever kan få genom lite klimatsmart tänk på slöjdlektionerna.

Remake puff

Puff hos Remake gjord av återvunna tyger, fylld med tyg och även blixtlåset är återvunnet från plagg.

Stop talking, start doing!!

Det är modevecka i Stockholm och idag var jag på Fashion talks där Sofia Hedström var moderator. Ämnet var mode, miljö och hållbarhet. Det pratades smarta garderober, återvinning, hyra kläder, kläder gjorda på material av återvunna kläder och så vidare. Och att vi konsumenter sakta men säkert börjar göra mer miljömedvetna klädval, även om vi är bättre på att göra dessa val när vi handlar mat. Vi börjar tänka mer långsiktigt än dagens outfit.

En annorlunda tanke som lyftes var att kläder, genom att göras i material som förmultnar, i framtiden kanske är lika förgängliga som modet själv. Det är tveksamt om det är en önskvärd framtid men ett är säkert och det är att det är helt ohållbart att slänga så mycket kläder som vi gör. Samma mängd som hälften av de kläder som köps under ett år slängs. I soporna. Bland matrester och platsförpackningar. Knäppt.

Efter samtalet känner jag mig insprierad och glad. Det händer grejor. I modebranschen. Sofia pratade undrade varför vi slänger kläder i soporna när de förr blev isolering i hus och till trasmattor. Catarina Midby från HM berättade om deras klädåtervinning där kläderna som lämnas in kan vara smutsiga, trasiga eller i gott skick. 97% av allt som lämnats in återvinns. Antingen säljs de som second hand, materialet återvinns och blir nytt tyg, fibrerna blir isoleringsmaterial och så vidare. På liknande sätt har G-Star och Pharell Williams gjort en klädkollektion gjorda av material som är framtagen från återvunnen plast. Plast som far runt i våra världshav. Johannes Persson på Oscar Jacobson pratade om sin ångest att vara designer men tycka att det ska konsumeras mindre. Förutom att göra en kollektion med återvunnet material har han jobbat med att ta fram kostymer som kan tvättas i vanlig tvättmaskin istället för kemtvätt. Fredrik Wikholm på Uniforms for the Dedicated berättade om projektet the rag bag där påsen som du köper kläderna i vänds ut och in och blir en påse du lägger ett plagg i som du vill skänka till en välgörenhetsorganisation. Skänk gammalt när du köper nytt.

Stor del, en dryg tredje del, av den påverkan kläder har på miljön är vid användningen av kläderna, alltså tvätta, torka och stryka. Vädra istället för tvätta. Tvätta i 30 grader istället för 60. Dagens tvättmaskiner gör kläderna rena vid lägre temperaturer. Många bra tips finns på clevercare.info. De tipsen har fler och fler märken, bland annat HM och Stella McCartney i sina kläder.

Ja, ni kan säkert höra mig predika hemma, på jobbet och andra ställen. Stop talking, start doing!!

Fashion talks

Glamouren sitter inte i kläderna

Klä upp din kompetens, läser jag i Metro på väg till jobbet. Jag ska ha glasögon, klackar, läppstift och mörk kavaj för att se kompetent ut. Jag tog faktiskt på mig en svart kavaj imorse men tog snabbt av den igen. Allra mest kompetent är jag om jag är man tydligen.

Döm inte boken efter omslaget, som Lilla Namo sa på scenen när TechEq lanserades. Lilla Namo presenterades som student på KTH och årets rapstjärnskott. Hon undrade om någon i publiken skulle kunna tänka sig att anställa henne. Det vrålades i publiken men vad de egentligen tänkte är oklart. Hon hade varken kavaj eller glasögon, i och för sig hade hon rött läppstift.

Igår läste jag inledningstexten i mönsterboken Sy! Urban collection av Jenny Hellström där hon som 22-åring ska träffa investerare och vill ha mer pondus så hon testar att ta på sig ett par högklackade skor. Pondusen infinner sig inte. Hon drar på sig ett par morgontofflor istället och springer iväg på sitt möte. Jag håller med Jenny – livet är för kort för att man ska gå omkring och lida i kläder som inte känns rätt, som inte känns jag. Glamouren sitter inte i kläderna utan i blicken. Självsäkerheten sitter inte heller i kläderna. Inte kompetensen heller.

bild (61)

Kanske blir det rakt, kanske blir det snett. Vem bryr sig?!

Att sy kan skapa frustration. Att göra något som man är rädd för kan skapa frustration. Men att sy ger mig ro och glädje. Jag bläddrar i Jenny Hellström Ruas bok Sy! Från hood till skjortklänning och matchar plagg med tyger jag hittar på nätet. Ser ett klipp där Jenny visar upp plagg från boken för Kristin Kaspersen som verkar oerhört rädd (orkar inte räkna hur många gånger ordet upprepas i inslaget). Inspireras av Jenny att skippa att fålla skjol (scary). Som Jenny säger – BÖRJA!

– ”Jag önskar att jag också kunde sy!”
Jag förstår fortfarande inte varför det är så många som tror att de inte kan sy. Jag är nämligen helt övertygad om att de allra flesta av oss kan knåpa ihop en liten blus, kjol eller topp. Det är ju faktiskt bara att vara lite modig en stund. Att välkomna den där barnsliga känslan av kreativt kaos. Se vad som händer, vara lite wild and crazy! Kanske blir det rakt, kanske blir det snett. Vem bryr sig?! Det viktigaste är att du har börjat!
Steg 1 – BÖRJA!
Klappa dig själv på axeln och välkomna det sneda och vinda. Se charmen med en hemmagjord kjol precis som du gör med en burk hemmagjord marmelad! För sen mina damer och herrar kan det bara gå framåt! I rasande fart blir varje söm och varje moment lite lättare för varje gång du syr och plötsligt är den där känslan av motstånd och dålig självkänsla borta! Istället känner du dig nu stolt, modig och sträcker lite extra på ryggen och hör dig själv säga:
– ”Kolla in! Den här har jag sytt själv…. Och jag vet…. det syns inte ens!”
Och kom ihåg – självaste Coco Chanel måste ju även hon ha börjat någonstans!
(från http://www.jennyhellstrom.com/

Inspiratörer

Idag vill jag lista några som inspirerar mig, alla på sitt sätt.

Susanne Ljung
Mia Skäringer
Camilla Thulin
Anna Loverus
El Perro del Mar
Nour El Refai
Malin Ströman
Hanna Hellquist
Jenny Seth
Annika Lantz
Åsa Backman
Klara Adolphson
Lotta Lundgren
Klara Zimmergren
Christel Valsinger
Sanna Nyström
Anna Nilsson
Karin Bojs
Linnea Wikblad
Sanna Bråding
Paulina Modlitba Söderlund
Emma Knyckare
Helen Mirren
Lykke Li
Beata Wickbom
Sofia Hedström
Brit Stakston

Förkylda kvinnliga modeller

Idag när jag äntligen hade hittat badkläder till barnen (är tydligen inte säsong för det) stod jag i kön till kassan och tittade på bilderna som fanns bakom kassadisken så slog det mig att kvinnorna på bilderna hade öppen mun. Som om de alla var förkylda och inte kunde andas genom nästan utan munnen. Konstigt att de inte har kunnat hitta kvinnliga modeller som inte är förkylda eller kan andas genom näsan. Manliga oförkylda modeller var tydligen lättare att hitta.

Kläder

Hur klär man sig för sin ålder? Måste man för övrigt göra det? Läser Ulrika Goods text om att klä sig för sin ålder i reklambranschen och tycker att det viktigaste är ju ändå att Ulrika klär sig som hon gillar och känner sig bekväm i. Det är klart att det inte alltid är lätt eftersom andra, och även vi själva, bedömer varandra utifrån hur vi ser ut. Men att tonårsdottern för något år sedan skänkte bort en tröja hon inte ville ha till sin 70+ mormor som hon nu mer än gärna skulle vilja få tillbaka tycker jag är kul och ett steg i rätt riktning. Kommentarer i stil med ‘Jaså, du är utvecklare. Du ser inte ut som en sån.’ är kommentarer som jag hoppas är på väg bort.

—uppdatering

Har under en eftemiddagspromenad lyssnat på senaste Stil om Oscar de la Renta och där nämns att Oscar klär sig i kostym för att visa på att han ska tas på allvar och Nathalie Willebrand som inför sin första dag på jobbet hos Oscar de la Renta ser till att vara rätt klädd vilket så klart gör mitt utrop om att så klart ska klä sig som man vill att vara klyschigt, naivt och utopiskt.