Nå tjejerna med förebilder och mer teknik

På ett frukostmöte för någon månad sen diskuterades det livligt hur fler kvinnor ska lockas till IT-branschen och hur dessa kvinnor, och de som redan finns, ska finnas med i ledningsgrupper. När detta diskuteras kommer givetvis frågan om hur vi får tjejer att välja tekniska utbildningar. En av deltagarna på frukostmötet, från Microsoft, nämnde Digigirlz och påpekade att det är svårt att fånga tjejerna igen efter Digigirlz ‘när de blir intresserade av killar och så’. Hmm. Det finns givetvis inte en enskild orsak till att tjejer inte väljer tekniska utbildningar men att avfärda det med att tjejer får andra intressen, som killar och smink, känns igen från idrottsvärlden och är lika dålig där som här med att förklara bortfallet. Även killar som slutar med sport eller väljer andra utbildningar gör ju det för att intresset falnar. En tjej, som jag diskuterade detta med, beskrev det hela så här

Jag spelade fotboll som barn upp till 16-årsåldern, och älskade det. Jag slutade i “sminkåldern” men anledningen var inte smink. Det var helt enkelt i 16-årsåldern jag insåg att jag som tjej inte skulle kunna bli fotbollsproffs. Jag kunde inte bli Ronaldo (som var den stora idolen) och det ledde till att det infann sig en hopplöshet och till slut försvann passionen.

Det behövs förebilder så klart! Det behövs helt enkelt fler girls who code och de lockas inte av att de initiativ som riktas mot tjejer, ibland, läggs på för låg nivå på initiativ som riktas till tjejer. När min dotter var på Digigirlz var det mer fokus på Word och att göra presentationer i Powerpoint snarare än att jobba med video och musik som säkert skulle locka mer och ge mersmak. Eller varför inte fokusera på att förändra en blogg med hjälp av programmering. Mer förebilder och mer teknik.

Social är inte samma som att hålla låda

Systemutvecklaren har blivit social utropar Computer Sweden. Lite intressant att samma tidning för några veckor sedan att teknisk är viktigare än social gällande vad arbetsgivare söker. Oavsett om det är viktigast att utvecklaren är teknisk eller social så är de inte motsatser. Social är inte heller att vara den som är mest pratglad, bäst på att mingla eller mest utåtriktad. Social kompetens handlar om att kunna samspela med andra på ett sätt som uppmuntrar en god kommunikation och öppenhet för andras åsikter och sätt att vara. Livet blir lättare och enklare om vi samarbetar med andra oavsett om du är systemutvecklare eller kassörska. Alla utvecklare som jag träffar gillar att jobba agilt och, som de utrycker det, ‘äntligen få komma med input tidigare i processen’. Det finns väl inget som är så frustrerande att ta fram en lösning som man egentligen vet är fel men kravspecen är ju godkänd så vi kan inte göra något åt det. Även personer som i sociala sammanhang är öppna för andras åsikter och kommunicerar tydligt kan ju, när kunden eller projektledaren har gått, slita sitt hår och skrika över en idé som är svår eller omöjlig att genomföra. Det gör inte personen mindre social. Hur socialt är det inte att som utvecklare som dela med sig av sin kunskap i bloggar, chattar och andra forum även om samme utvecklare inte är den som håller låda på fredagsfikat.

 

 

Omvänt mentorskap

Jag leker Minecraft! ropar 5-åringen, när han ska upp och borsta tänderna innan det bär av till förskolan, samtidigt som han viftar med ett svärd och sjunger creepers gonna creep.

För fyra år sedan tyckte Thérèse Mannerheim att omvänt mentorskap, alltså att mentor var yngre än adepten, var något som behövdes så hon startade Brainspiration som erbjöd företagsledare unga mentorer. I mina öron låter det helt genialiskt – äldre kan lära av yngre. Unga och äldre tänker ofta i olika banor och bara att få höra att du kan visst göra så, som en jämnårig inte skulle sagt, kan ge en tankeställare och leda till en välbehövlig förändring. Mina självklarheter behöver sättas i gungning då och då för att jag ska utvecklas och komma framåt. Sätts i gungning gör självklarheterna enklast av de som inte är en spegelbild av mig själv – yngre, äldre, andra erfarenheter, annan bakgrund och så vidare. Jag har testat att ställa samma fråga till en yngre person och en spegelbildsperson. Av spegelbildspersonen fick jag höra det jag trodde mig vilja höra – det som jag svarat mig själv när jag ställde frågan. Av den yngre personen fick jag istället det jag först inte ville höra men efter ett tag förstår är det rätta.

För mig räcker det med att gå hem från förskolan med ett barn som ena stunden är Spindelmannen och nästa använder sin diamond pickaxe för att inse att mina ramar mår bra av att vidgas då och då. Det är inte så att jag kommer komma som Catwoman eller Thing på nästa projektmöte men att ha närmare till fantasin skulle inte skada. Såvitt jag vet så finns tyvärr inte Brainspiration kvar, kanske var Thérèse före sin tid, men jag önskar att fler kan inse möjligheten att nyttja annat än sin spegelbild.