Ibland behövs så lite

Heja! ropade damen och klappade händerna. Jag mötte henne när jag sprang upp för den branta backen i villaområdet imorse. Så sprang jag ner och förbi henne och vände för att springa upp igen. Jag förklarade snabbt att jag backtränade. Jaha, sa hon glatt. Själv hade jag ett leende på läpparna och en skön känsla i magen resten av mitt pass. Ibland behövs inte så mycket. Bara något litet som känns mycket. Som när jag under Möjaloppet efter drygt halva loppet och löpningen genom skogen kände att det här går inte alls blev omsprungen av en medlöpare som sa ‘du ser stark ut, jag har sett din ryggtavla länge utan att komma ikapp’. Det var det som behövdes för att fokusera på att lugna ner andning och komma in i ett bättre löpflyt. Det gäller bara att komma ihåg att det ibland behövs så lite.

pokal

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *