Stolt när jag tittar tillbaka

Ofta kör en på och tittar inte upp vilket gör att en inte ser de saker som en faktiskt har åstadkommit. När jag i vintras avslutade ett engagemang i en organisation där jag haft olika roller under många år så gjorde jag det. Jag tittade tillbaka. När jag såg tillbaka på de initiativ som jag var med och drog igång för flera år sedan och att såg att de nu har lett till de förändringar som vi då önskade gör mig stolt. Och glad. De där arga mejlen som jag fick under en period och misstron mot att förändringen bara skulle gynna vissa var så klart jobbiga att hantera just där och då. Tvivlet som uppstod av motståndet höll på att ta över vissa dagar men det ledde också så klart till att vissa beslut fattades och val gjordes som med all säkerhet gjorde förändringarna än mer lyckade. Tänk att det som drogs igång har lett till så mycket bra och roligt 😀

Gör tvärtom och skaka om

Borsta tänderna med andra handen. Ta en annan väg till affären. Köp ett annat märke på mjölken.

Vi kör ofta på i samma hjulspår, både i hjärnan och mer tydligt när vi sitter på samma plats vid bordet eller beställer samma mat när vi går på restaurang. En av mina idoler, Anna som är klok som en bok och som har gett ut böcker samt skriver låtar, uppmanade mig idag att göra tvärtom i helgen. I det lilla. För att skaka om.

70 är en hastighetsbegränsning

70 är en hastighetsbegränsning.

Jag träffade nyligen andra som liksom jag är mentor via Almi. Frågeställningarna som togs upp gällde huruvida vi som mentorer behöver veta mer än det vi får hör från adepten om hens verksamhet. Givetvis kom även frågor upp om en som äldre (många i rummet var runt 60 år) måste hänga med i olika sociala medier och teknikutvecklingen. En av deltagarna sa då ‘jag är över 70 och 70 är en hastighetsbegränsning’. Hon påpekade vikten av att hänga med för att kunna samtala med sina barn och barnbarn samt vara en del av samhället. I stort vara all överens om det är viktigt att förstå vad som händer och hur allt förändras och hur det påverkar det som är mer nära. Att sedan börja twittra är en helt annan sak. Flera av de som var i rummet har med all säkerhet varit med om att branscher de jobbat i har vänts upp och ner och kan dra nytta av den erfarenheten både i sitt mentorskap och i livet i övrigt. Sen att ha inställningen att 70 bara är en hastighetsbegränsning gilllar jag.

Change = fear

Det är alltid morgongymnastik på Bolibompa på morgonen. Häromdagen var det flamenco. Jag knäppte med fingrarna och stampade med fötterna. Sexåringen knäppte lite förstrött med fingrarna.

Change = fear
Mary Fagot

På väg till förskolan skruvar jag upp musiken i lurarna och automatiskt blir det hopsasteg och längre steg för att gå i takt till musiken. Musiken påverkar. Musiken styr.

Dansarna på scen har ansikten som är fulla av uttryck. Glädje, koncentration, styrka. Uttrycken får mina tankar att snurra.

Det är du som avgör om en stol är en stol.
Ernst Billgren