Tas på allvar

Helena Alfvegren ställde frågan/påstående att tjejer nog inte alltid vill gå på initiativ med ordet girl i sig. Jag tror tjejer inte gillar när de inte tas på allvar eller har andra regler just för att de är tjejer. Det finns ju exempelvis inte tjejregler i fotboll även om vissa runt planen verkar agera som om så vore fallet. Men det är ju ingen som gillar att inte tas på allvar. Ibland är ordet girl något positivt, som jag tror att det är i Girls who code, medan det i andra sammahang kan bli trist eller vara onödigt. Visst är det inte roligt att behöva vara den kvinnliga läkaren och inte läkaren, den kvinnliga rektorn och inte rektorn, den kvinnliga chefen och inte bara chefen. Min 13-åring konstaterade snabbt imorse när vi pratade om detta ‘ja, det är ju så man säger’ lite upprört. Normen säger att chefen är en man så vi måste poängtera att chefen är en kvinna lika väl som vi måste poängtera att den föräldralediga är en pappa. Och som Sofia Hedström undrar jag vad som finns i goodiebagen på killopp.

Tjejer som spelat damfotboll med tjejregler

Nå tjejerna med förebilder och mer teknik

På ett frukostmöte för någon månad sen diskuterades det livligt hur fler kvinnor ska lockas till IT-branschen och hur dessa kvinnor, och de som redan finns, ska finnas med i ledningsgrupper. När detta diskuteras kommer givetvis frågan om hur vi får tjejer att välja tekniska utbildningar. En av deltagarna på frukostmötet, från Microsoft, nämnde Digigirlz och påpekade att det är svårt att fånga tjejerna igen efter Digigirlz ‘när de blir intresserade av killar och så’. Hmm. Det finns givetvis inte en enskild orsak till att tjejer inte väljer tekniska utbildningar men att avfärda det med att tjejer får andra intressen, som killar och smink, känns igen från idrottsvärlden och är lika dålig där som här med att förklara bortfallet. Även killar som slutar med sport eller väljer andra utbildningar gör ju det för att intresset falnar. En tjej, som jag diskuterade detta med, beskrev det hela så här

Jag spelade fotboll som barn upp till 16-årsåldern, och älskade det. Jag slutade i “sminkåldern” men anledningen var inte smink. Det var helt enkelt i 16-årsåldern jag insåg att jag som tjej inte skulle kunna bli fotbollsproffs. Jag kunde inte bli Ronaldo (som var den stora idolen) och det ledde till att det infann sig en hopplöshet och till slut försvann passionen.

Det behövs förebilder så klart! Det behövs helt enkelt fler girls who code och de lockas inte av att de initiativ som riktas mot tjejer, ibland, läggs på för låg nivå på initiativ som riktas till tjejer. När min dotter var på Digigirlz var det mer fokus på Word och att göra presentationer i Powerpoint snarare än att jobba med video och musik som säkert skulle locka mer och ge mersmak. Eller varför inte fokusera på att förändra en blogg med hjälp av programmering. Mer förebilder och mer teknik.