Sök jobb utan cv och personligt brev

Alla som sökt ett jobb önskar nog en enklare ansökningsprocess. Att skriva ihop en uppdaterad CV och få ner några rader om en själv är inte så lätt. Lägg därtill att många gånger ska en fylla i ett formulär där alla de uppgifter en har i CVt ska in. Igen. Det har pratats om att söka jobb med en film om dig själv. För några kanske det är en lägre tröskel. För vissa typer av tjänster är rekryteringsannonsen ett problem som ska lösas. En rekryteringskampanj är inte bara ett tillfälle att rekrytera en ny medarbetare utan även ett tillfälle att visa upp företaget.

Uptrail lanserar en jobbannonsplattform där du som söker jobb bara behöver svara på ett antal frågor. Frågorna är, så klart, framtagna specifikt för respektive tjänst och företag. Bra tjänst tycker jag. Skönt med några som tänker att CV och personligt (eller opersonligt som någon skrev) brev inte är enda sättet att få in ansökningar. Jag hoppas att fler som ska rekrytera funderar på hur de ska rekrytera. Genom att tänka igenom vad det är vi verkligen vill veta för att den som söker ska vara intressant gör vi det troligen enklare för oss själva. En del av gallringsjobbet görs redan i starten. Någon tycker att risken att det är för enkelt att söka jobben vilket gör att det blir svårt att gallra. Visst är det en risk. Alla kommer inte rannsaka sig själva och svara ärligt på hur bra jag är på javascript utan att googla. Det finns också en möjlighet att någon som inte orkar skicka in en ansökan tycker att några frågor kan jag svara på och då får vi en ansökan från en person som annars inte hade sökt.

Själva annonserna på Uptrail är ‘vanliga’ med beskrivning av företag och tjänst samt krav och kvalifikationer. Jag undrar även hur de som har annonser på Uptrail gör sen. Hur ser resten av rekryteringsprocessen ut? Är den lika samma som förut? Ska bli spännande att se om ansökningar där det är enklare för den ansökande att söka ger mer rätt match.

Exmpel på frågor på jobbannonser på Uptrail.

javascript-utvecklare dealer utvecklare

 

 

Tar vi jobbet på för stort allvar?

Det är inte liv och död
det är bara bröd.
Karin Bodin vd på Polarbröd

Tar vi jobbet på för stort allvar? På väg till jobbet idag lyssnade jag på Eva Ekedahl som samtalade med Anna Serner i Karriärpodden. Anna berättade att hon när hon var ung och var ute och reste slogs av att vad hon jobbade med då inte var viktigt utan vem hon var och (samt hur magen mådde). Att vara Anna och inte jobb-Anna har hon fortsatt att vara i sina olika chefsroller. Är det så att vi lägger för stor vikt på att få vår identitet via det vi jobbar med? När Anna började som vd på Filminstitutet träffade hon ett halvtimmes samtal med var och en. Samtalet gick ut på att Anna ville lära känna mäniskan hon pratade med och inte hur hen hade det på jobbet eller vad hen tyckte Anna skulle ta tag i på sin nya post. En av de Anna pratade med hade jobbat på Filminstitutet i 40 år men hade aldrig tidigare pratat med högsta chefen.

I min första chefsroll valde jag medvetet att inte vara så öppen om mig själv till min medarbetare. Det kändes då som en trygghet att ha en gräns. Jag engagerade mig gärna i mina medarbetare men ville ha distans. Idag känns så som jag tänkte då helt fel. Jag är ju jag. Helen.

Att tänka som Karin på Polarbröd, att det bara är bröd och inte liv och död, anser jag vore bra för oss alla (som inte har jobb som handlar om liv och död). Det skulle ge oss en självdistans som skulle hjälpa oss att kunna stanna upp och tänka till och inte rusa iväg och bara göra.

Jag är glad att du fick jobbet

Jag är glad att du fick jobbet. Även om jag inte förordade dig. Du gör ett jättebra jobb. Du är jätteduktig. Rätt person på rätt plats.

Jag ringde ett samtal idag. Ett samtal till en person jag var med och rekryterade för ett år sedan. Hen var inte mitt första val men olika anledningar ledde till att hen var den som fick jobbet. Och det var rätt. Min magkänsla var fel. Magkänslan ska man inte lita på. Ens snäva syn och fördomar förstärks i magkänslan. Personen som fick uppdraget har gjort ett toppenjobb. Idag ringde jag och berättade det för hen. Jag hörde hur hen log.

himmel

Fick jag så måste du

Vad är det som får vuxna att till barn säga ‘När jag var liten då hade vi minnsann ingen dator. Vi hade två kanaler på TV:n. Och vi fick dela på en 33 cl läsk.’? Samma tänk går igen när äldre kollegor säger till yngre ‘Jag fick också skriva anteckningar när jag var ung, så är det.’ och samma tänk finns i skolan med nollning eller idrottslag där den som är yngst ska hämta vatten åt de äldre eller vad det nu kan vara för att skolas in. Är det rättvisa vi är ute efter? Om jag fick skriva anteckningar som nyanställd så måste även du göra det. Annars är det inte rättvist!

Hade någon sagt ‘att genom att skriva anteckningar så får du möjlighet att sätta dig in i hur det här företaget fungerar och då får på ett naturligt sätt kontakt med flera av dina nya kollegor’ hade jag förstått att det som ny var bra att skriva anteckningarna. Men nu sägs det mer tillsammans med en klapp på huvudet. Om jag har slagit huvudet i väggen på jobbet ett antal gånger är det då inte bättre att jag släpper in mina nya kollegor genom dörren istället för att de får slå upp ett nytt hål i väggen?

Vad är en referens värd?

Du ska anställa en ny medarbetare. Till slut har du hittat rätt kandidat. Hen passar perfekt. Den sista kollen du gör är att ringa de referenser som hen angett. Från referenserna får du det svar du hoppats – den du valt är en toppkandidat. Någon dag senare kommer en annan referens in från kanten, som du inte har fått från din tänka rekrytering. Du bestämmer dig för att ringa den referensen som ger dig en annan bild av den du har tänkt rekrytera.

En rekryterare sa till mig att hen förvånades av hur dålig koll kandidater har på sina referenser, så kan det säkert vara. Men jag undrar vad en referens är värd då det är personer om jag väljer ut för att det ska ge en bra bild av mig, rättvisande ja visst men är det någon som jag vet ogillar mig väljer jag ju inte denne som referens. Eller borde jag göra det? Ska man kanske ta referens på referensen för att få en rättvisande bild?