Utvilad och utblåst

Utvilad började jag idag jobba efter semestern. Eller kanske utblåst. Att ta sig runt Sverige i en segelbåt sätter sina spår. Positiva spår. Det jag har fått bevisat för mig i sommar är bland annat att man klarar allt bara man bestämmer sig för det och att det kryllar av hjälpsamma människor. Samt att det kryllar av spännande människor med olika erfarenheter. Ibland är det också bara att ge sig ut även om mantrat i huvudet säger att det blåser för mycket. Att göra något som man egentligen inte vågar.

Slussning pågår

Promenad på Koster

Västkusten

Christiansø

Utklippan

Kvällshopp

Att avsluta dagen med ett kvällsdopp är ju aldrig fel och så avslutades även denna första dag efter semestern.

Det här är livet

Vinden viner i masten. Det rycker i tamparna. Det är tyst i båten så när som på P1 som står på på radion. Jag tittar på bilder från sommarens äventyr. Jag tänker på paret från Varberg vi träffade på Læsø som i början av augusti drar ut på en tre år lång resa jorden runt. Jag minns de stora vågorna på Skagerrak. Jag tänker på de goda danska jordgubbarna och bakverken. Jag tänker på segel som gått sönder och bedriften att ta båten utan motor till macken i Kalmar som om det var något min man gör varje dag. Jag tänker på Esters ord igår morse efter morgondoppet ‘det här är livet’.